This master's thesis is a study of how librarians are depicted in crime fiction. 12 American and English mysterynovels featuring librarians in a central role were studied and analysed using character theory. Recurring traitswere identified and organised into themes. A number of prominent traits and themes emerged that show librariansas orderly and organised bibliophiles, but with a taste for adventure and excitement. They are keen problem solverswho enjoy a challenge, at work, or in the form of crime detection.

Denna uppsats handlar om hur lärare kan stimulera elever till litteraturläsning och hur lärare kan arbeta för att väcka läslust. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad står det i styrdokumenten, läroplan och kursplan i svenska, om litteraturläsning? Hur kan lärare skapa läslust hos elever? Hur arbetar lärare med lässtimulans och hur skulle de vilja arbeta? Hur informerar lärare sig om nya barnböcker? Finns det något samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier / bibliotekarier? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av intervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med fyra grundskollärare år 4-9 och tre bibliotekarier år 4-9. Svaren jag fått har jämförts med litteraturen.

Mitt syfte med uppsatsen är att se hur bibliotekarier som arbetar dagligen med invandrargrupper, ser på sitt uppdrag med att främja integration samt hur arbetet med programaktiviteter kan ligga till grund för integrering. I undersökningen intervjuas 4 bibliotekarier på 3 biblioteket som arbetar mycket med integrering och invandrare som användargrupp. I resultatet framkommer det att arbetet med programaktiviteter kan främja integrering eftersom det bjuder in till både dialog och deltagande.  Dock anser bibliotekarierna att det är möjligt att göra integrering till en del utav varje arbetsmoment som sker på biblioteket..

The aim of this thesis is to study through discourse analysis how users talk about librarians and the librarian profession and what perceptions they have regarding it. I have tried to do this by asking the questions: How do the users describe librarians and the librarian profession? Are there any patterns in what they say? The method and theory I have used is Laclau and Mouffes? discourse theory and partially structured interviews. The material consists of interviews with eight users that are both women and men, both students and members of the public and they were between 25 and 50 years old. In the material I found two discourses: the discourse about librarians and the discourse about the librarian profession.

The aim of this Master?s thesis is to examine how public librarians, including school librarians, express themselves about librarians in library journals. Questions asked in the study are: How is the knowledge, tasks and roles of librarians described? How do the librarians describe their own and others perceptions of librarians? Are there any contradictions in how the librarian profession is described and if so, what are they? 56 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, bis and DIK-forum in the period from 1990 to 2007, are analysed. The theory and method used is discourse analysis.

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented..

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur..

Ett centralt tema i föreliggande uppsats är ordboksanvändning och informationsbeteende. Detta har tvärvetenskapligt undersökts utifrån en lexikografisk grund med bidragande inslag från biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvändning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvändning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och låntagarbruk. Relaterat till två av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning.

The aim of this thesis was to examin how librarians arepresented in the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter.My research questions were: How are librarians and thelibrarian profession presented in articles in DagensNyheter? and What discourses can be identified in thearticles?I have analysed 69 articles from between 2012-01-01 and2013-01-01 by using discourse analysis as both theory andmethod.Three discourses emerged through the analysis: discourseabout librarians and litterature, discourse about librariansand censorship and discourse about librarians and thelabour market.The conclusions drawn from this study are that librariansare strongly associated with litterture and reading and withthe labour market. There are also clear tendencies thatlibrarians whish to change the old, stereotypical images thatthey are associated with, and do so by using humor..

Syftet med denna uppsats är att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lärobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen är att se om den är mer jämlik än sin föregångare Den levande litteraturen. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och utgår från Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken på hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte är nämnvärt mer jämlik än Den levande litteraturen..

Detta arbete undersöker hur den så kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har påverkat arbetet med material på samiska på Umeå stadsbibliotek. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för Umeå kultur. Intervjuerna visade på ett antal utmaningar och svårigheter i detta arbete, framförallt knutet till beståndsutveckling och förvärv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhåller sig till och bygger vidare på tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det som framförallt framgår i såväl intervjuerna som källmaterialet är ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tänkta användarna.

A qualitative study about collaboration between librarians and nurses in the supplying of consumer health information (CHI) at The Hospital Library of The Mölndal Hospital in Mölndalnear Gothenburg, Sweden.The staff were interviewed about how their work is affected by the collaboration between thetwo occupational groups. The purpose of the study is to find out if there exists a strugglebetween the groups about the influence on and the control over the handling of this kind ofinformation. Despite some problems with the permission to do as many interviews as needed,the study shows some positive effects with the collaboration. The study gives a short backgroundto the development of CHI services in USA, the UK, Denmark and Sweden. Fourfurther CHI service centres in Sweden are shortly presented and one member of each staffwas interviewed by telephone..

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Syftet med denna uppsats är att belysa folkbibliotekens arbete med crossoverlitteratur samt vilka möjligheter begreppet och fenomonet ger biblioteken, främst när det kommer till marknadsföring. De tre forskninsfrågorna rörde definition av crossoverlitteratur, placering och marknadsföring av crossoverlitteratur samt presentation av crossoverlitteratur i bibliotekskatalogen. De besvaras genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med bibliotekarier på sex olika bibliotek samt genom en granskning av några crossovertitlar i bibliotekens kataloger. Slutsatser som drogs var att det är ett svårdefinierat begrepp och att litteraturen fortfarande värderas olika beroende vilken den tilltänkta åldersgruppen är. Det är fortfarande en tydlig indelning mellan ungdom och vuxen på de flesta bibliotek när det gäller placering och marknadsföring, men bibliotekarierna skulle vilja att gränsen blev mindre tydlig..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem.Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör.